Utmattningssyndrom är numera alltid jobbets fel

Världshälsoorganisationen (WHO) skapade rubriker när de sista veckan i maj offentliggjorde om att utbrändhet numera officiellt ska klassificeras som arbetsplatsrelaterad och en uppenbar risk som kommer med att arbeta:

”Burn-out is included in the 11th Revision of the International Classification of Diseases (ICD-11) as an occupational phenomenon. It is not classified as a medical condition.

Burn-out is defined in ICD-11 as follows:

Burn-out is a syndrome conceptualized as resulting from chronic workplace stress that has not been successfully managed. It is characterized by three dimensions:

• feelings of energy depletion or exhaustion;
• increased mental distance from one’s job, or feelings of negativism or cynicism related to one's job; and
• reduced professional efficacy.

Burn-out refers specifically to phenomena in the occupational context and should not be applied to describe experiences in other areas of life.”

Utbrändhet eller utmattningsdepression är en naturlig konsekvens av ett arbetsliv med en olycklig stegring av krav, komplexitet, förändringar och osäkerhet. Situationen försämras av såväl chefers som medarbetares ofta omedvetna önskan om att rationalisera, och oförmåga att upptäcka varningssignalerna.

Chefsuppgiften – inte alls ny, bara ytterligare aktualiserad – är inte bara att agera skyndsamt när en medarbetare visar på ett bekymmersamt ändrat beteende, men framförallt att löpande se till att arbetet erbjuder en rimlig balans mellan prestation och återhämtning.

Läs mer i Forbes-artikeln ”You Can't Put a Band-Aid on Burnout”.÷

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: patila